Never been kissed

Läste en fascinerande artikel på aftonbladet nyss som berättade om en amerikansk tjej som inte bara hade hållit på sin oskuld tills giftermålet utan första gången hon blev kysst var vid altaret. Men det slutar inte där. Det är tydligen en kyskhetstrend som nu även invaderat Sverige.

– Hela ”Sex and the city”-grejen är så ute. Jag har många kompisar som är trötta på det där. Det är inte hippt med engångsligg längre, säger Clara Lidström, 23.

Dang! Jag som knullade runt bara för att det var inne och nu är det inte det längre, shit va efter man är.

Okej. Så sex är bara en trend? Det mest intressanta med den här sortens ståndpunkter är att man överdramatiserar konceptet så fruktansvärt. Jag tror att det är de som förespråkar avhållsamhet på det här sättet som egentligen är mest sexfixerade av alla. De verkar tro att sex totalt slår ut allt annat. Det är även sådana människor som inte tror att män och kvinnor kan sova i samma säng utan att hoppa på varandra.

Hela konceptet kommer ju ursprungligen av att män ville kunna säkerställa att de verkligen var far till sina barn (läs söner) och vad bättre än att lura i alla kvinnor att de kommer till helvetet om de har sex med någon annan innan. Och ännu bättre, om vi ser till att de inte har det skönt under sexakten så minskar risken avsevärt att de vill knulla någon annan frivilligt (könstympning).

Problem solved.

Jag försöker inte säga att sex är en slit och släng vara, utan snarare att både sex utan kärlek och kärlek utan sex är två alldeles för långt dragna koncept. Alldeles för svartvitt. Jag vill bo i gråskalans land.

Kärlek finns i många former, precis som sex, och jag tror man missar mycket om sin partner och sina känslor om man inte utlämnat sig så totalt som när man har sex, eller myser efteråt och filosoferar, eller vaknar tillsammans.

So fuck off! =)