Jag är sjukt avundsjuk på Aftonbladets krönikör Lisa Magnusson för att hon återigen lyckats skriva en helt genialisk krönika där hon ser på feminism och sex från nya synvinklar och med en retorisk ogenomtränglighet. Ja ja, jag vet att jag svamlar.
De som försöker argumentera mot, framstår som trångsynta fån för att det helt enkelt inte går att slå ordentligt hål på Lisas resonemang. Sorry guys!
"Som jag ser det är nämligen stora delar av feminismen destruktiv och återskapar precis de mönster den säger sig vara emot.Ahhh, I wanna lick her brain!
T ex när man säger att kvinnor som blir våldtagna får sina liv förstörda. Är inte det att sätta en norm? Eller när man säger att porr är ÄCKLIGT och PERVERST. Är inte det att sätta en norm? Eller när man säger att prostitution är slaveri. Är inte det att sätta en norm?"
För att va rätt snuskig, och citera True Blood.
Visst, jag förnekar inte att den här sortens debatter är väldigt komplicerade. Alla val medför konsekvenser som då förstås måste värderas gentemot de konsekvenser som fås av den existerande policyn. Som att ett nedvärderande av 'skamfaktorn' vid våldtäktsbrott kan göra det ännu svårare att få upp straffsatsen mot den sortens brottslighet. Eller att man får räkna med en viss övergångsproblematik vid tex legaliserande av prostitution. Men i det tankesättet förringas individen till fördel för
"the greater good" (massiv Harry Potter referens) och jag tror inte på den sortens filosofi. Vi får liksom offra horornas och några hitsläpade öststatsbrudars välfärd och säkerhet för att samhället inte vill kännas vid existensen av prostitution.
Och att argumentera mot övergångseffekter är för mig helt absurt efter som de är, ja just det - övergående! Till exempel att argumentera mot gayadoption för att 'barnen kommer bli mobbade'. Jaha, och varför blir de mobbade? Jo för att gayadoption inte är fullständigt accepterat.Duh!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar