I måndags gick hela dagen åt till ett otroligt världelöst projektmöte på annan ort vilket gjorde mig totalt utmattad. Ineffektivitet är så otroligt frustrerande! Framförallt när man har vääldigt mycket att göra, vilket jag har just nu. Seriöst mycket alltså. *nickar*
Och det är sådana här veckor jag tydligt inser att jag inte är helt okej. Inser att jag verkligen måste ta tag i situationen med min sk "blivande utbrändhet". Jag ska bla hålla en presentation på fredag om ett av mina forskningsprojekt. Ett projekt där resultaten ännu inte blivit helt färdigberäknade! Mitt gamla jag hade i det här läget haft turbon inkopplad, slitit som en galning och presterat ett bra (oftast onödigt bra) resultat precis till deadline.
Mitt nya jag. Tja, hon skriver ett blogginlägg.
Nämen - all jokes aside - jag jobbar på, men inte med den hastighet och det driv som kanske hade behövts i det här läget. Det är som att jag försöker få en stor degklump att forma ben och sedan vinna ett hundrameterslopp mot världseliten. Jag kämpar, men det ger som ingenting.
The problem is... sooner or later it'll catch up with me.
1 kommentar:
Hmm, låter som ett jobbigt dilemma, då du jämför med ditt "gamla jag". Hoppas att ditt forna jag dyker upp snart så att du får allt gjort utan att du känner dig utbränd!
Vi får allt ses snart...alldeles för länge sedan.
Kram & lycka till med föreläsningen!
Skicka en kommentar