Sidor

lördag 16 maj 2009

Änglar, demoner och migrän

Igår såg vi Ängar och demoner utan någon direkt stark motivation egentligen. Tyvärr ser vi nog vissa filmer bara för att de ska ses. Inte så trist som det låter...=)

Efter att ha läst lite olika recensioner var förväntningarna inte direkt skyhöga men jag har ju läst boken, det är en stor hollywoodproduktion och en svensk skådis (som för övrigt verkar dela mina åsikter i frågan) medverkar. Lägg sedan till lite religiöst mumbojambo på det - should be fun! =)

Och...tja... som filmatisering av boken tycker jag den var riktigt tillfredsställande - detsamma tyckte jag även faktiskt om Da Vinci-koden fastän många var missnöjda. De har strukit tillräckligt med onödig information och skalat av karaktärer samtidigt som man som tittare ges den information som behövs för att kunna följa storyn.

MEN.
Problemet ligger inte hos filmmakarna utan hos källan till allt ont, författaren till böckerna, Dan Brown. Samma fel som finns i böckerna fortplantas ju självklart till filmatiseringarna. Såsom den otroligt tomma karaktären 'Robert Langdon'...*suck*

I Da Vinci-kodens fall är det i huvudsak det otroligt utdragna antiklimax som boken/filmen slutar med och i fallet med Änglar och demoner är det den för linjära, upprepande storyn som stjälper. Det finns inga sidospår, inga överlappande storys, ingen karaktärsutveckling. Boring!

Trots detta och jag vid några tillfällen fick migränliknande anfall pga ett överdrivet ficklampsanvändande får filmen nog 3/5. Den innehåller faktiskt en behaglig dos välproducerad spänning vilket alltid är trevligt, plus att som en bikaraktär i filmen syns en ny favvo; Pierfrancesco Favino (tidigare setts i bla The Chronicles of Narnia: Prince Caspian).

Killen har närvaro och karisma så det säkert räcker till 3 personer till. Faktiskt så till den grad att jag inte ens märkt om han är en bra skådis eller inte.

Pierfrancesco Favino

Inga kommentarer: