Sidor

söndag 28 mars 2010

And how does Joe feel about this?

Idag är det exakt 11 veckor kvar tills säsong 3 av True Blood börjar sändas (jag är inte ett totalt freak - jag var faktiskt tvungen att räkna efter ;-) ).

Jag ser hur som helst fram emot det och när det nu i dagarna kom en första teaser-annons från HBO blev jag påmind om varför jag gillar serien så mycket;
Inte så att True Blood är världens mest superba tv-serie, men den innehåller en näst intill perfekt mix av humor, spänning och suspekta fenomen. Och om det är någonting åtminstone jag älskar så är det suspekt humor. Hehe.

True Blood har marknadsförts på det här intressanta sättet redan från början; innan säsong 1 gjordes reklam för själva drycken 'Tru Blood' och förra året, inför säsong 2, kom en uppsjö fejkade annonser för olika produkter, nu riktade till vampyrer. Helt genialt.

Eftersom jag gissar att de flesta av er kan ha missat detta tänker jag dra fram några av de roliga annonserna från förra året, och sen kan man väl hålla tummarna att de är minst lika kreativa i år. =)

Den här intressanta annonsen gick att finna på Nya Zeeland, hehe;


Haha, underbart eller hur?
Lite Youtube klipp dök förstås också upp - är ju nya sättet att göra reklam trots allt. Just den här gillar jag allra mest:



Så vad tycker ni, genialiskt eller idiotiskt? ;-)

lördag 27 mars 2010

Miljötänkande är inte svart-vitt.

Den fullkomligt meningslösa manifestationen Earth Hour är tillbaka igen ikväll, och precis som tidigare år blir jag lite irriterad.

Jag är av den åsikten att idiotiska manifestationer ofta kan göra mer skada än om man låtit bli.

Ta Earth hour tex. Vad är egentligen syftet? Jo, att få världens ledare att ta klimatfrågan på allvar - att få oss att ta klimatfrågan på allvar. Okej, så du släcker en timme, sparar liite, lite el som i Sverige oftast är miljövänlig. Vad gör du sen - jo tänder! Och imorgon kväll...? Ja då har du lyset tänt igen när det är mörkt. Förutom att en nedsläckning på en timme följt av en kollektiv elökning vid tändningen inte är särskilt bra för elsystemet så blir i stor utsträckning Earth hour snarare elbortkastning än elbesparning. Jag kan inte heller se att några positiva långsiktiga effekter fås av det hela.


Är det mörkt behöver vi ljus.
Detta har varit fundamentalt för människan rätt länge eftersom vi har ett rätt värdelöst mörkerseende. =)

En person som manifesterar i kväll kanske snarare känner sig lite duktig för att stått upp för miljön, och därmed inte lika starkt har behovet att göra ordentliga förändringar. När det snarare är den nya telefonen och ytterligare en dator mm som är det som egentligen bör väljas bort.

Jag blir så less på synen hos massan att miljöfrågor är svart-vita;
- oj, nu är plastpåsen ond, bäst att skippa.
Kan bara köpa nedbrytbara plastpåsar på ICA, trots att alla sopor förbränns här. Dessa går inte heller att återvinna tillsammans med mjukplast. SMART...
- oj, bästa att köpa en ny mycket miljövänligare bil och skrota min fungerande
- nu tar jag ner mina nyinköpta glödlampor och sätter in lågenergilampor
Bra idé, resursslöseri har ju ingen miljöpåverkan alls...

Det finns andra exempel också, som att hemmaeldning med ved släpper ut massor av giftiga organiska ämnen (dioxiner tex) på din egen och grannens gård, som ett riktigt värmeverk hade renat bort. Effektiviteten blir också ordentligt mycket lägre.

Man måste titta till hela systemet för att kunna avgöra om något har en miljönytta - produktion, transport, odling, effektivitet mm, så att ta bort något temporärt - belysning - som vi ändå behöver, blir helt meningslöst. Tror ni en övergång till enbart stearinljus, lampolja mm är miljövänligare?

Detta är också energi...

Nu när jag klagar så mycket bör jag förstås komma med en bra manifestationsidé istället. =)
Vad tror ni om en "lämna bilen hemma"-dag? Det har en direkt faktisk miljöförbättring i sig OCH kan medföra långsiktiga effekter; många som inser att det går ju lika bra att gå och cykla till jobbet och som sen fortsätter med det.

Så...kommer du släcka ikväll? ;-)

torsdag 25 mars 2010

2010-talets häxor; våldtäktsoffer.

Jag kommer från Örnsköldsvik, Övik som det gärna kallas.

Detta var en av anledningarna till att jag igår eftermiddag började sätta mig in i historien om hur en hel bygd - Bjästa strax utanför Övik - ställt sig bakom en 15-årig, dubbelt våldtäktsdömd pojke i sådan grad att mobbing, trakasserier och rena hot tillåts regna över offren.

Fallet togs upp igår både på Aftonbladet där jag först snubblade över det och sedan på SVTs Uppdrag Granskning, då med fokus på den första flickan, "Linnea", och det hon utsatts för. Såg ni det inte rekommenderar jag att ni kollar in SVT play snarast. Ni kommer chockeras.
Från uppdrag granskning: 14-åriga Linnea våldtogs på en skoltoalett. Men när hon anmälde övergreppet förlorade hon sina kompisar och vuxenvärlden vände henne ryggen. På nätet och i det lilla samhället smutskastas Linnea samtidigt som pojken hyllas. Och hetskampanjen pågår än idag - trots att pojken dömts för ännu en våldtäkt.
Jag läste bloggar och forum, fick veta att en stödgrupp med över 4000 medlemmar skapats av pojkens mamma på facebook, såg de vidriga kommentarerna om att hon borde våldtas på riktigt. Denna fina kille skulle inte göra något sånt, och snygg och populär var han ju också. Folk skriver att flickan är en hora, troligen desperat efter pengar, bör dödas, torteras och spetsas på påle. Brännas på bål. Intressant ordval i denna häxjakt.

Sverige rasar idag efter reportaget.
Jag tänker inte sammanfatta all absurditet här, det finns så bra gjort på andra ställen; bloggen I Cattas lilla värld har följt detta länge, Lisa Magnussons krönika, Uppdrag granskning själva, Kulturbloggen och förstås kvällstidningarna (AB, Expressen).

En av de skrämmande delarna i detta är att så många vuxna; antingen deltagit hejvilt i trakasserierna eller förhållit sig sk "neutralt" utan att visa på något sätt att detta är fel och ta tag i saken. Passivt stöttat och därmed också möjliggjort detta monstrum av förtryck. Det är de vuxna som legitimerat smutskastningen!

De flesta som kommenterat på nätet känner inte ens de inblandade, men spyr ändå ut sin andrahandsinformation som fakta - ivrigt uppeggade av lynchmobben. Som tex en person som menar att då flickan inte reagerade karakteristiskt för ett våldtäktsoffer kan hon inte vara våldtagen på riktigt. Huh?

Det är en myt att många tjejer falskanmäler killar för våldtäkt för att hämnas. Skulle du genomgå hela anmälan- och rättegångsprocessen, filmas och intervjuas av främlingar utan orsak?

Dock spelar fakta i fallet en mycket liten roll här;
- ingen bryr sig om den överhuvudtaget utan ryktena tas som obestridliga sanningar,

- verklig fakta i fallet inte har något med fenomenet att göra. Även om vi antar att det som påståtts är sant - även om hon hade ljugit om våldtäkten, så motiverar det inte på något plan de här trakasserierna!
Det riktigt obehagliga är att mekanismerna bakom det hela har en så logisk följd. Man kan tydligt se hur den här snöbollen vuxit till en lavin och människans inneboende mob-mentalitet tagit över. De passiva vågar inte ta ställning emot, och de aktiva stannar aldrig upp och tänker efter utan rycks med i hetsen.

Hela grejen fick mig att må fysiskt illa. Så till den grad att när min otroligt snälla och mysiga sambo ville hålla om mig efteråt så drog jag mig undan.

Jag insåg sen mitt i te-kokandet efteråt en sak som fick kalla kårar att gå efter ryggraden - varför det hela kändes obehagligt bekant...Jag har själv utsatts för det här beteendet! Dock självklart inte i den här magnituden. Min högstadietid var ett helvete på många sätt (ett eget inlägg i sig) och det otroligt konstiga är -- jag sa aldrig något till någon vuxen, jag härdade ut, för på högstadiet lever man lite i tron att det ska va så här hårt.

"Linnea" berättade, och hennes värld blev mörkare än någonsin.

Bjästa får nu stå i skampålen och ta emot Sveriges ilska, ett obehag som kanske några av de boende förtjänar, men i huvudsak får de nu ensamma representera något som tyvärr händer överallt, i olika nivåer, gång på gång.

Hur kunde Bjästa hylla våldtäktsmannen och smäda offret?
- Hur kunde tyskarna följa Hitler och fyllas av judehat?
Två helt olika saker, samma princip.

torsdag 11 mars 2010

Arga lappen, here I come!

Har precis skrivit en mycket bestämd och tydlig lapp och lämnat i tvättstugan. I VERSALER. Grrrr.

I normala fall är jag inte särskilt förtjust i fenomenet arga lappar, men ikväll behövde jag verkligen sätta ner foten och jag orkar inte sitta en halvtimme i tvättstugan och vänta in boven - alltså lapp. Och nä...det är inte ludd kvar i torktumlaren. =)

För typ 5:e gången nu så har en annan hyresgäst (gissningsvis samma hela tiden) hoppat in och tvättat mitt i vår tvättid. Skulle ner och hänga två maskiner och blir lite fundersam då en maskin fortfarande är igång. Då har alltså någon plockat ut vår rena tvätt och startat en egen maskin. Visst, i hyreslägenhet får man räkna med lite, men det känns så jäkla respektlöst!

Vi har tokmycket att tvätta och måste nu vänta in deras jävla maskin, dessutom - leva med vetskapen om att någon okänd person haft sina händer på mina rena underkläder! Red alert; invaderad personlig sfär.


phew!... skönt att få ranta lite.
Men visst håller ni med om att det bryter mot alla regler i 'vett och etikett: the tvättstuge-edition'? =)

--------------------------------------------------
20:13: The plot thickens.

Nästa vända ner visar att min lapp inte mottagits särskilt väl. Den invaderande tvätten är borta, men min lapp ser ut som att den har passerat genom matsystemet en vända; en knölig, blöt, halvt utsmetad klump. Känns nästan obehagligt.

Så arg var faktiskt inte min lapp, fast från och med nu kanske vi måste akta oss för brevbomber ...

måndag 8 mars 2010

Good Morning, Sweden!

Jag har nu varit på jobbet i ungefär 1h och det är fortfarande helt dött här (som jag tidigare påpekat verkar universitetet vakna först vid 9).

Varför kan man kanske undra, var jag då på plats 06.30 idag? Tja, då hade jag redan varit uppe i 4h. =)

Såg förstås på Oskarsgalan.

Den var i sig långt ifrån den bästa jag sett, och det fann få riktiga överraskningar. Ska man hitta någon så var det kanske att Avatar fick så få statyetter (3 st; specialeffekter (duh!), cinematografi och art direction).

Ben Stiller passar bra som Na'vi...eller? =)

Den stora vinnaren var istället 'The Hurt Locker', en film som jag i princip hörde talas om i samband med nominerandet om som jag nu gärna vill se. Kathryn Bigelow, regissören för The Hurt Locker, är nu första kvinna att vinna bästa regi, och på något plan tror jag hon tyckte det var kul att slå ex-maken James Cameron i den kategorin. ;-)

Precious.

Mo'nique
från filmen Precious, vann bästa kvinnliga biroll - något som var mycket väntat redan innan. Hon inledde sitt tacktal med;
-First, I would like to thank the Academy for showing that it can be about the performance and not the politics.
vilket jag tyckte var lite ironiskt då det kändes som att det i huvudsak var andra orsaker än bara själva skådespelandet som låg bakom Precious' framgångar. Som politik. Och Oprah.

En annan skojig sak var att den utvandrade svensken Paul Ottosson vann två Oscar för sitt jobb med ljudet i Hurt Locker:
-Twenty-three years ago, I... sold everything I had to come and be part of what you guys do over here. It's such a great honor.
Go Sweden! Vi missade hans namn först och under hela tacktalet sa jag till E att "det låter nästan svengelskt det där". Är det inte lustigt att man kan höra sånt?

Nu ska jag jobba lite också! Så, god morgon. =)

lördag 6 mars 2010

We're not living in America - but - we're sorry?

Under dagens morgonsurfande lyckades jag på Aftonbladets hemsida fastna i en loop om självkänsla och varför unga tjejer mår så dåligt. De hade en diskussionspanel med 4 gymnasietjejer, krönikor och artiklar.
Mona Westman, BRIS;
– Många har en bild av att ”alla andra är så lyckade”. Vi måste bli bättre på att visa nyanser av livet, att det är okej att inte alltid vara på topp.

Rebecka Ståhl;
Det är så mycket dubbelmoral, med peppande på en sida och gå ner i vikt på nästa.
Det ett rätt fascinerande ämne i sig tycker jag, eftersom det inte är så enkelt som att problemet löses med 'bra förebilder', 'riktiga modeller som inte är utsvultna och retuscherade' osv utan snarare är en följd av vår gemensamma samhällsetik. Unga människor - trots att man kanske tror att man revolterar - följer vuxna människor. Och vi, sk vuxna, har riktigt fuckat upp det.

På ytan är jag kanske inte en bra representant för motståndet mot amerikaniseringen då jag vid det här laget nästan tänker på engelska, men jag vill INTE ha deras värderingar. Men det är just det som hållit på att hända i Sverige under en väldigt lång tid nu. Allt ska handla om yta, fasad, du måste vara lyckad för att vara lycklig, medioker = dödsdömnd. Yuck!

Vad hände med härliga nationalsymbolen - lagom?

Och det här klashar ju riktigt fint med jantelagen som fortfarande sitter fastpräntad i oss alla och tillsammans skapar en olöslig ekvation:
Du måste lyckas för att vara lycklig, men du ska minsann inte tro att du lyckats.
Eh...okej? Piece of cake.
På sista artikeln jag läste upptäckte jag slutligen att Aftonbladet har hjälpt till så gott de kan med att leda oss på rätt väg.


Tack Aftonbladet för att ni undviker hela den där dubbelmoralproblematiken. =)
Högsta strävan för unga svenska tjejer bör då vara blondering, plastikoperationer, infångning av rik amerikan och sen...sen är du lyckad!
Och lycklig?

tisdag 2 mars 2010

Pants on the ground!

Vi började titta på American Idol lite sent den här gången och har sett tre av auditionstäderna hitintills. I Atlanta dök den här härliga gamla generalen upp, en gubbe som jag misstänker inte riktigt gillar det nedhasade byxmodet som är så populärt till och från.

Jag vet inte riktig om det var av trötthet, hans performance eller juryns reaktioner - men av någon anledning tyckte jag det här var askul! Hehe, extremt lättroad eller?

Så se och njut!:


Riktigt populär har den blivit också (åtskilliga miljoner visningar) med diverse finfina remixversioner all around. Vid sökning med google räcker det att skriva 'pants' för att bli erbjuden 'pants on the ground' och på youtube räcker det med 'p'. ;-)

Och nä, jag tar inte på mig någon skuld över att du nu kommer gå runt med;
"Pants on the ground
pants on the ground
looking like a foo' with
your pants on the ground"
på hjärnan i några dagar! =) hihihi....*cue evil laugh*