No chocolate for me

Ni vet det där valet man har framför sig efter att lite distraherat kliat sig på benet och upptäckt ett myggbett? Klia, eller inte klia.

Konsekvenserna är egentligen rätt tydliga; om man bara låter bli och håller ut så kommer bettet snart inte kännas av längre men om man kliar fås en omedelbar tillfredsställelse, men, med följden att irritationen ökar och ökar tills det byts till smärta. Borde alltså vara ett enkelt val att inte klia, så varför låter man inte bli?

Så kände jag någon månad sedan inför den sk. nationalhändelsen som är det kungliga bröllopet.

>> Klia eller inte klia. <<

På det stora hela är jag inte direkt en militant motståndare till monarkin även om jag har väldigt svårt att logiskt acceptera att vi har det i praktiken, även om den är konstitutionell.

Citat från Wikipedia:

"Ämbetet är ärftligt i enlighet med successionsordningen...Sedan 1979 kan den endast tillfalla efterkommande till Carl XVI Gustaf, som också är Sveriges nuvarande kung"

"Sveriges tron räknas som det högsta ämbetet i Sverige och kungen har formellt sett den högsta militära och sociala rangen i landet."

"Kungahuset finansieras med skattemedel från svenska staten."

"Konungen kan ej åtalas för sina gärningar."

Jag tycker detta är ologiskt och även oförenligt med demokrati. Det är inte jämlikhet att vissa utvalda kan ärva ett jobb och privilegier, vara ovanför lag... det är heller inte jämlikt att vissa 'utvalda' (lyssna efter den tydliga sarkasmen) inte kan välja sitt liv fritt och är sedan födelsen fast i samhällets spotlight under press och krav. Men Sverige håller inte med; 2005 ville 80% behålla monarkin.

Och det är här...det är detta som gjorde att jag kliade. Jag kliade och kliade tills det blev plågsamt och blodigt och tills jag äntligen insåg att totalt undvikande av alla huvudmedier är ett måste. Klia är förstås metaforen för 'irritera mig på fokuset, hypen och pretentionerna kring det kungliga bröllopet'

Aftonbladet idag...

Jag menar, kom igen!
Det finns särskild kunglig choklad på ICA i olika sorter, och värre än choklad - jag har även hittat mazariner och kiviks äppelmust, det finns specifika paneler som diskuterar kläderna, TV sänder alltihopa, nyheterna diskuterar kring politiska följder, it goes on and on. Men det som riktigt går mig på nerverna, är att folk gillar det. Folk köper mazarinerna och chokladen JUST EFTERSOM Victoria och Daniel är på förpackningen. De köper Aftonbladet och Expressen JUST FÖR att löpsedeln säger 'Därför gillar svenskorna Daniel'.

Det känns så patetisk på något sätt. Varför detta fokus? De är inte mer eller mindre värda än dig, det är bara två människor som ska gifta sig. Två stackare som får varje steg, varje skift i position från ena benet till det andra bevakat och analyserat. I wouldn't trade with them for the world.

En man med fula glasögon och en lång brunett som varit tillsammans ett bra tag ska gifta sig.
Jag förstår inte varför detta kräver mazariner och äppelmust.