Sidor

måndag 11 januari 2010

I'm sharing here, so be nice!

Gissa vad jag gjorde i går kväll? Jo, jag ägnade flera minuter åt att i ren, genuin glädje skutta upp och ner, skaka händerna fram och tillbaka samtidigt som jag log så ansiktet nästan sprack. Allt detta skedde förstås i sovrummet så min stackars pojkvän inte skulle tro att jag blivit helt galen. Förstås =).

När jag nu tänker på det hela, fylls bröstet upp, energin sprids ut i lemmarna och mitt fåniga leende dyker upp igen.

Vet ni vad, jag tror jag har hittat receptet på lycka.
Hehe, knappast! Men... jag tror jag har hittat en ingrediens!

Nyfiken? =)

*trumvirvel*


Helt enkelt känslan av uppskattning.
Att känna att man duger till något, att man kan göra någonting bra. Och nu menar jag inte uppskattning från sin pojkvän eller att känna sig älskad utan när man har ansträngt sig och försökt, satsat, vågat, lagt ner sin själ och sen får tillbaka "bra jobbat". =)

Jag tror det är lätt att förringa detta. Det är kanske därför man lätt blir deprimerad när man tex är arbetslös - inte får man någon uppskattning och inte heller känner man att man förtjänar det?

Okej, så vad hände då igår?
Seriöst utlämnande information följer.
Don't mock me.

Jag skulle vilja skriva en bok. (!)
Men
, som ni säkert har noterat, så har jag en tendens till att vara lite svamlig (no shit!). På svenska åtminstone. Hence; project terminated.

Det finns sidor på nätet där man kan skriva och sen få feedback från läsare. Finns mycket intressant att läsa därute och av riktigt bra kvalitet faktiskt (mest på engelska dock).

Jag har ingen aning vad som flög i mig men i ett anfall av inspiration skrev jag ihop ett kapitel och la sedan ut det på en sådan sida igår morse. (!)

Oh shit. Kände mig kallsvettig, orolig för att sågas ordentligt - inte minst för den engelska grammatiken - men sen tänkte jag att ingen kommer ju läsa det ändå och lugnade ner mig...lite.

Sedan kom mailen.
Varje gång någon lägger till min berättelse som favorit eller lämnar en kommentar får jag ett mail. Eftersom jag synkat min mail med mobilen så piper den som om jag fick sms när det händer.

Efter första pipet log jag, efter det andra började bröstet svälla och efter det femte började skuttandet. =)

Någon. har. läst. det. jag. skrivit. och. tyckt. det. varit. bra.

Sen om det ÄR bra eller inte - om det är 10 personer eller 10 000 som gillade det - det spelar ingen roll, för känslan av responsen, den var helt fantastisk!

I think I'm on a drug. =)

8 kommentarer:

Anonym sa...

Nyfiken på den här sidan du pratar om, kan du länka till den?

Anonym sa...

Åh så skoj! Blir nyfiken över vad du skrivit! Än en gång; SKOJ! =)
Kramar i massor!!!
/Petran

Maria sa...

ÅÅh, bra jobbat! Det är du värd! Skulle vara kul att läsa:)

Aerie sa...

Åh, tack för stödet! =) Jag är nog inte redo att sprida den till någon jag känner än - lite för nervigt.

Anonym sa...

sv; Ja. Det är jättekonstigt att vissa väljer att INTE se en _BRA_ film mer än en gång. Jag ska se den i 3D en gång iallafall innan den slutar sändas.

Maria sa...

Vi får vänta tills vi ser dina kioskvältare i hyllorna istället då:)
Blev den vanliga Avatar igår...men vem vet, kanske blir en gång i 3D också=)

Maria sa...

Ooh...det var en djup och vacker teori det där med smulorna. Vem vet vad som döljer sig i deras inre?:)

Anonym sa...

Fan va kul! Säg till när du är redo att släppa texten - du har väckt intresse och nyfikenhet!
Kan du åtminstone säga vilken "label" man kan sätta på texten? :) /L